Funderar på livet, hur det varit, vad som hänt, hade man kunnat göra nåt annorlunda... ?
När jag tänker på mitt äktenskap så kan jag inte säga att jag hade gjort nåt annorlunda eller ändrat.. Jag har gett allt och kämpat och ibland räcker inte det.. Eller det är ju inte heller helt sant, känslor förändras med tiden. Och när kände jag mig kär senast ??
Ja jag vet inte, tror våra känslor blivit mera vänskap. På ett sätt älskar an ju den andre för evigt, man har ju startat liv och familj ihop.
Men livet går ju vidare och det känns "ok".

En fråga jag får typ av alla, om nån av oss hittat nån annan eller gått bakom ryggen. Jag har iaf inte gjort det, och tror innerligt inte heller att jag blivit bedragen. Har man gått så långt, så borde man ju ha brutit för länge sen.
Jag vet så många som har det så. Deras pojkvänner/äkta män strular runt, förnekar allt och blåjuger. Speciellt ett par, där hon misstänker hela tiden och han förnekar. Bara att han går ju bakom ryggen på henne och alla vet om det.... Nå fy, så vill man inte leva.
Kul och vara den som får veta det sist, när alla runt omkring vet...

Oavsett vad som händer så ångrar jag inte en sekund av nåt. Jag har fått det finaste man kan få, ett barn ! Ett älskat och efterlängtat barn som mamma kämpat med blod, svett och tårar för att få. Och med mina näbbar och klor kommer jag försvara och stå vid din sida resten av mitt liv.

Natten har gått bra här. Jax sov hela dagen igår och vi fick väcka honom för lite Alvedon och mat. Sen somnade han om 21 och sov till nästan 6. Skönt att han sovit bra, då läker han ju bättre också. Tyvärr har både jag och Jax blivit tvärsnoriga under natten... Fast att jag blev det, ja det har jag nästan väntat på med all stress och ingen sömn.

Nu sitter skrutten och äter lite glass och tittar på Musse Pigg. Blir en innedag med mys och vila. Jax rör sig rätt fint och verkar inte ha alltför ont. Han blev opererad för att ena pungkulan inte hade kommit ner helt. Så ingen stor op, men lika nervös är man som mamma ändå. men skönt att det är gjort nu !

1000, 999, 998..... mitt tålamod brister snart och stackars den som står i vägen när den gör det..... !! Detta år hade ju kunnat sluta bättre iaf, och nästa år ser jag inte framemot direkt heller... *tänk om man kunde se in i framtiden och veta vad som ska hända*

Och mitt i allt kaos så ska ju Jax opereras på fre. Bara en liten dag op och inget och noja över... Men självklart är man orolig... Och igår höll på och gå i taket när jag kom till dagis och det står på väggen att på den andra avd har dom svinkoppor och magsjuka !!! Gaahhh, och Jax var där !!! Blev så arg, när dessutom alla hans fröknar vet om att han ska opereras på fre. Vi har väntat på op tid i över ett år, och dom låter han vara med sjuka barn. Det fanns ingen anledning att han skulle vara på den andra avd. Pratade med narkosläkaren förra veckan om han skulle hållas hemma för ev förkylningar från dagis och det behövde vi inte, men detta, svinkoppor och magsjuka... Nä, så nu har jag fått ändra alla planer och Jax får vara hemma nu.

Nä ska försöka skaka av mig all irritation och laga lite mat. En kompis kommer över och vi ska baka pepparkakor med Jax ! Det blir skoj !