Idag hade vi 6 månaders koll på Neo... Med blandade känslor jag sätter mig i bilen när vi åker. Tänker på våren/sommaren. Vad jobbigt det var och hur glada vi var när vi fick åka hem. Kommer ihåg så väl den fredagen innan Jax föddes..läkaren hade precis förklarat läget, att jag skulle bli tvingad att föda barn i helgen och säkerligen bo kvar ett tag till. Chockad gick jag runt i korridoren utanför Spec. Mödravården och tänkte för mig själv, att detta kommer vara mitt hem ett tag framöver... Här på sjukhuset och jag som hatar sjukhus.... Saker och ting gick ju lite fortare än vad jag trodde. För nånstans i mitt huvud tänkte jag att ett par veckor till kommer jag kunna vara gravid till iaf. Inte visste jag att nästa natt skulle jag akut snittas...

Nåja, allt har gått bra och lille skrutten som vägde 1675 g ( som minst 1350 g) och var ynka 40, 5 cm är idag hela 65 cm och 7380 g STOR ! Den 22 blir han 7 månader. Fattar ni, 7 månader !!! ( korrigerat 5 månader )

I väntrummet satt ett par föräldrar med en sån liten skrynklig bebis som vägde nog runt 2-3 kg... Det känns som en hel evighet sedan... Jax satt och skratta och var på strålande humör. Sköterskorna kom ihåg oss och tyckte våran blondie var så fin <3